Pokemon Mystery Island

...:::Pokemon Mystery Island:::...


Kapitel 1
Resan som gick snett

Kapitel 2
Öns hemligheter

Tamaji höll om Tsuki. Tzuki skakade när hon hörde ljudet, kan det kapten talade om vara sant. En tår ran ner från kinden och hon önskade att hon inte hade åkt till Hoenn.
Tamaji försökte vara lungn, men han var mycket rädd, Vad sjutton kunde det vara?

- Vi måste nog börja med att bygga upp ett litet läger sa Tamaji så lungt han bara kunde.
Tsuki nickade.
- Ska jag ta hand om veden, så kan du börja med att bygga upp två sängar av palm blad? undrade Tamaji
- Ja det kan jag väl svarde Tsuki.
- Kom fram, Sneasel sa Tamaji

En pokemon med klor och några fjädrar kom fram, Tamaji började gå in i mörkret, men han kunde inte sluta oroa sig för Tsuki.
Sneasel följde efter Tamaji, när dom hade kommit en bit in i den mörka skogen så vände Tamaji blicken mot Sneasel.

- Sneasel Fury Swipes på trädet där sa Tamaji.

Sneasel högg till trädet i ett par delar, men Sneasel orkade inte bära bitarna. Tamaji tog tag i en stock och började gå tillbaka med den.
Tung som den var orkade Tamaji inte gå så långt, han satte sig på stocken och tittade mot sneasel.

- Jag antar att du är trött sa Tamaji och kallade in Sneasel i pokebollen.
Han tog tag i biten igen och drog stocken den sista biten. Han såg Tsuki och hennes Misdreavus som la ett par palm blad på marken.
Tsuki hade tagit hjälp av Misdreavus Psywave med att få ner Palm bladen så att hon kunde göra en bädd.
- Jag kunde bara ta med mig den här stubben sa Tamaji.
- det gör inget vi kan ta med dom andra imorgon sa Tsuki

dom la sig på var sin Palmblads bädd och tittade på stjärnorna och somnade efter ett tag.

Tamaji vaknade av ett skrik, han hoppade upp ur bädden och tog fram en pokeboll i handen.
Han såg Tsuki titta in mot djunglen.

- Vad är det Tsuki? undrade Tamaji nervös som han var.
- J-j-jag tyckte jag såg nått där inn-nne svarade Tsuki och pekade in mot djungeln.

- Kom fram, Sneasel Skrek Tamaji och började springa in mot djungeln. Han såg en Pinsir, han hade hört talas om Shiny Pokémon.
Tamaji undrade om denna var en Shiny men den var ju mest svart....

Kapitel 3
Den fruktansvärda statyn


Den svarta Pinsir stod helt stilla, likaså gjorde Tsuki, medans Tamaji stod mittemellan dem och hade kallat fram Sneasel, Tamajis Sneasel skulle just attackera Pinsiren, när det hördes ännu ett blodisande tjut, samma som de hade hört innan, fast längre bort.
Pinsir tittade mot dem i ett evighetslångt ögonblick, innan den smälte samman med omgivningen och drog sig bakåt, kanske för att hitta ljudets ägare?
Tsukis förstelnad släppte och hon sprang snabbt fram till Tamaji och Sneasel.
-Hur gick det? Vad var det där? frågade hon lite spänt.
-Det gick bra, den rörde mig inte, svarade Tamaji, och jag har ingen aning om vad det där var, det kanske tillochmed var en vanlig Pinsir, och våra ögon lurade oss?
-Jo, det var det säkert, man blir ju lätt förvirrad när man är uppskrämd och rädd, fortsatte Tsuki.
Men innerst inne visste båda att det inte var en vanlig pokemon, och att om kaptenens historia var sann, skulle de få träffa på flera onaturliga pokemon.
De gick iallafall tillbaka till sitt "läger" och försökte sova igen.

När det började närma sig gryningen hade de försökt sova i skift så inget skulle överraska dem, och det hade inget gjort heller.
-Gomorron, sade Tamaji till Tsuki när hon vaknade igen, Sovit bra?
-Jodå, det har jag, svarade hon, och den här ön känns inte lika läskig när det är ljust.
-Det har du rätt i, vi kanske skulle gå in i skogen och kolla lite? föreslog Tamaji tveksamt.
-...okej, men bara sålänge det är ljust, svarade Tsuki.

Det var härligt väder ute, väldigt varmt och med en skinande sol i ryggen gick de in mot skogen, rädslan från natten var helt bortblåst,
iallafall ett tag.
Ingen av dem sa något, men båda lade märke till att det var väldigt tomt och tyst i skogen, inte en enda liten Caterpie eller Spinarak såg de.
Efter kanske en havltimmes vandring kom de fram till en liten glänta i skogen, och när de såg vad som stod i mitten isade deras blod sig och de kunde inte röra sig alls.
-Ä-är d-de-det dä-där... m-mäniskoskelett...? frågade Tsuki efter att ha stirrat på de benvita skallarna och kläderna som fortfarande hängde från vissa kroppar.
-Ja, jag tror det, svarade Tamaji och tittade på något bakom skeletten.
Det ser ut som ett slags altare eller något, sade han.
Bakom skeletten reste sig ett högt torn, med en sorts pokemonstaty ovanpå.
-Det måste vara offer åt... den där statyn, sa Tsuki, men lite rädsla i sin röst.
-Ja, undrar vad det är för pokemon som faktiskt dödar människor?
Tsuki gick närmare och rörde vid en utstickande sten på altaret, nästa stund kände hon att marken under fötterna försvann, och hon ramlade ner i en mörk tunnel, som inte tycktes ha något slut...

Kapitel 4
Utvägen



Tamaji och Tsuki landade på en hög med stenar, Tamaji slog huvudet i stenen och det började blöda. Tamaji hade svimmat, Tsuki hade kallat ut sin Misdreavus för att hjälpa henne med hjälp av sina Psychic Powers.
Det fanns tända ljus som hängde på väggarna, Hon såg Tamaji och visste inte vad hon skulle göra. Hon visste att hon hade ett plåster i väskan, men det är ju bara ett plåster. Tsuki kände i väskan och där var plåstret men det fanns nått mer, Tsuki tog upp det ur väskan och såg ett bandage. Hon log och förstod att hennes mamma hade packat ner det i väskan, hon suckade och visste att hennes mamma trodde att hon hade det jätte kul nu, hon vet inte äns om att hon är på en mardröms ö.
Tsuki hörde någon morra bakom henne hon vände sig om och fick syn på en Luxio. Den var i stort sett svart med röda ögon. Luxio skickade iväg blixtrar mot Tsuki, men hennes Misdreavus flög framför henne och tog stöten. Misdreavus kunde inte röra sig, Tsuki kallade snabbt in Misdreavus och kallade ut sin Shuppet.
"Shuppet använd Faint attack." Sa Tsuki.
Shuppet åkte snabbt mot Luxio och anföll snabbt bakifrån, Luxio åkte in i stenväggen. Tsuki tog fram en Great Ball ur sin väska och kastade den mot Luxio.
Men det funkade inte, det var som om det inte gick att fånga dom. Hon tittade uppåt men det gick inte att fly däråt eftersom det var stängt där nu.
Då fick hon plötsligt en idé, om Shuppet använder sin Shadow Ball uppåt så att det blir ett hål och så kan han ta upp oss.
"Shuppet, Shadow Ball uppåt!" Skrek Tsuki.
Shuppet sköt iväg ett svart boll rakt upp och ljuset sken ner i den mörka grottan.
"Shuppet, hjälp oss upp!" Skrek Tsuki
Shuppet använde en attack som lyfte upp Tsuki, Tamaji och Misdreavus upp ur grottan.
Tamaji började vakna till.
"v-v-var är jag?" undrade Tamaji.
"Du är här på denna skitön med dessa jädrans mörka pokemonen." Svarade Tsuki.
Tsuki skulle hjälpa Tamaji på fötter igen.
Tamaji hade blod över huvudet, men bandaget hjälpte, dom började gå tillbaka till lägret. Dom får utforska tunneln någon annan gång.
När dom kom tillbaka så gick Tamaji ner till havet för att tvätta sig. Då kommer en mörk-röd Gyarados upp ur havet. på Gyarados satt en man, dom hörde nån som morrade det var Luxio Tsuki nyss mött i en strid. Kan man fånga dom ändå och vem är mannen????.....

Tamaji tittade upp mot mannen på Gyaradosen, han såg stor och muskulös ut, han hade en tatuering på överarmen och en lapp för ena ögat. Vem han än var, påminnde han Tamaji om någon han sett förut.
Tystheten som hade lagt sig bröts av Luxios andra morrning, och att mannen på Gyaradosen harklade sig.
-Vem är du som inkräktar på min ö, sade han med sin djupa och mörka röst.
-Tamaji, sade Tamaji så högt han vågade.
Mannen fnös, och sade något obegripligt till Luxio som morrade igen. Högre denna gången, och nu mer som attack, inte som varning.
-Är du ensam här eller, frågade mannen föraktfullt.
-Ne-ej inte riktigt, svarade Tamaji och tittade sig om efter Luxio, som utan att Tamaji hade märkt det hade gått iväg mot lägret, där Tsuki var kvar.
Plötsligt hördes ett skrik som Tamaji kände igen väl, och förstod också väl vad det betydde.
-Hah, har du bara en liten flicka här, och du trodde att ni skulle klara er fint utan några bekymmer, t-t-t-tt...
-Du känner inte Tsuki, sade Tamaji med nyfunnet mod och vände snabbt om och sprang mot lägret, och som han trodde, var det inte av rädsla Tsuki hade skrikit, utan av ursinne.
Tsuki stod bredbent framför Luxio med Shuppet på ena sidan och Misdreavus på andra, men Luxio var ca 10 meter högre upp än dem, för både Shuppet och Misdreavus använde sina psykiska attacker mot Luxio, som inte hade haft en chans.
-Hva-n? hörde Tamaji bakom sig när mannen hade kommit dit, och Tamaji tog chansen att släppa ut Sneasel och Milotic som genast förstod att det var figth på gång.
Mannen släppte ut sin Gyarados igen, Tamaji lade märke till att bollen var helt svart, förutom knappen som var blodröd. Mannen släppte också ut en Charizard och en Bellossom, båda svarta som sot.
-Chaaaaaarrrrzzzz hördes från Charizarden när den fick in en fullträff på Shuppet och Misdreavus med en välninriktad Flamethrower.
Båda två föll som stenar, och Luxio hamnade tämligen oskad på alla fyra, och började närma sig Tsuki.
Tamaji hade fullt upp med att hjälpa Sneasel och Milotic mot Gyarados och Bellossom, de svarta pokemon verkade ha mycket mera kraft än de vanliga, konstigt.
Ännu en gång hördes det fruktansvärda skriet från djupt in i skogen, det var öronbedövande men verkade inte påverka mannen det minsta ont.
Han kallade in sina pokemon förutom Charizarden och hoppade upp på den.
-Vi lär mötas igen, och förvänta er ingen skoning från Den onda makten, låt oss leva i evighet, det sista sade han med kliché och flög iväg.
Tamaji märkte först nu att Tsukis pokemon stupat, och att Tsuki själv var medvetslös.
Han sprang fram till dem och gav hennes pokemon bär som han hade i fickan, men Tsuki ville inte vakna.
Under några timmar satt Tamaji vid lägerelden och tittade till Tsuki, han hade kollat hennes puls, så hon levde, men hon var fortfarande medvetslös.
Plötsligt stelnade Tsuki till och satte sig upp.
När hon öppnade ögonen glödde de i en röd nyans av blod.
-Wa ahh, vad är det med dig? Tamaji tog tag i hennes axlar och skakade henne.
Närr Tamaji rörde henne blev hon plötsligt normal igen, och tittade sig frågande omkring.
-Vad hände, jag har jätteont i huvudeet, sade Tsuki och såg på Tamaji.
-Du var avsvimmad efter figthen med den där svarta Luxio, men nu ser du ut att må bra, vila dig lite nu, Svarade han lättat.
Tamaji var lättad att Tsuki var normal igen, men han undrade vem mannen var, och hur Tsuki verkligen hade blivit så konstig.

Tamaji och Tsuki hade packat var sin väska med mat och det som fanns på ön.
Dom hade bestämt sig för att utforska ön och se om det finns annat här.
Tamaji släppte ut Milotic i havet och bad henne att simma lite runt ön och komma om det skulle hända något.
Tsuki släppte ut sin Misdreavus för att söka efter fiender åt dom, om Misdreavus skulle hitta någon skulle hon medela med hjälp av sina psykiska krafter.
Sneasel, Shuppet, Tamaji och Tsuki började gå mot djungeln för att utforska.

Dom hade gått rakt fram i en halv timme nu, då plötsligt Tsuki fick syn på ett litet, lite hål i marken.
"Tamaji, ser du hålet där borta." Sa Tsuki och pekade mot hålet.
"Aaa, Sneasel använd Dig." Sa Tamaji.
Sneasel började gräva i hålet och plötsligt fick vi syn på 2st svarta pokemon bollar.
Tsuki och Tamaji tog varsin mörkerboll.
Plötsligt kom en Vibrava flygande mot dom.
"Sneasel Metal Claw" Skrek Tamaji.
Sneasel hoppade på Vibrava bakifrån och började slå med sina klor på Vibravas nacke.
Vibrava kunde inte få bort Sneasel så han körde mot ett träd och Sneasel flög av och landade på marken. Då tog Vibrava tillfället att avfyra en Shadow Beam mot Sneasel.
Strålen flög rakt mot Sneasel som var helt blodig, Det föll en tår från Tamaji när han såg sin Sneasel ner dränkt i blod. Tsuki var helt chokad.
Sneasel reste sig plötsligt upp och det blev vitt runt han och efter bara några sekunder så hade han utvecklats till Weavile.
Tamaji blev helt paff.
"Weavile Ice Beam nu!" Skrek Tamaji.
Weavile sköt iväg en stor is stråle mot Vibrava som blev träffad, det var super effektivt.
Tamaji tittade lite på pokemon bollen han hade i den andra bollen och kastade den mot Vibrava och Tamaji lyckades fånga Vibrava som nu var en i laget.
Men den var ju fortfarande svart med röda ögon......
Vad kommer att hända nu med en nytt tillskått, den ilskne Vibrava.

...:::Pokemon Mystery Island:::...
Kapitel 7
Skenet Bedrar...


Tamaji och Tsuki hade slagit läger på en annan del av ön, inte så långt från havet men ändå en bit in i skogen.
Och de var i alla fall tillräckligt nära havet för att kunna höra Tamajis Milotic om den upptäckte något misstänksamt som kanske hade med Den Onda Makten - som de kallade sig - att göra, eller kanske fler mörkerbollar.
Tsuki kände hur det kröp i skinnet på henne när de var i skogen, även fast det var dag så var det ganska mörkt, inte att hon var rädd för mörkret nej, men hon visste tillräckligt mycket om ön för att vara säker på att om något ville dem ont, så skulle hon och Tamaji inte ha lika mycket tur som innan.
Visserligen var båda två bra med pokemon men mörker pokemon var ju inte normala, det hade de ju lagt märke till.
Hon bröts av sina funderingar när Tamaji kom tillbaka från havet.
-Inget nytt, men jag tog med mig ett par spannar vatten, det är konstigt nog inte salt.
Tsuki smakade lite, nix, det smakade som vanligt kranvatten.
-Hm, ska vi gå längre in i skogen i morgon, frågade Tamaji, Tsuki nickade.
-Ja, det är inte utan att man är lite nyfiken på det också, svarade hon.
Fast både Tsuki och Tamaji hade en klump i magen när de gick och lade sig den natten, men de ville inte säga något om det, för att inte skrämma upp den andre.

Nästa dag packade de ihop sina saker, som Tsukis Misdreavus hjälpte till att bära med sina psykiska krafter, de gick hela förmiddagen och stannade för att äta i en glänta och hade faktiskt riktigt trevligt.
När det började skymma tyckte Tsuki att hon hörde något, hon sade till Tamaji som nickade.
-Ja, se på din Misdreavus, hon håller på och lyssnar hon med, jag tror det är några där framme.
Tamaji böjde sig ner och fortsatte krypande. Tsuki följde efter.
-Hoppas bara det inte är de där Onskans Makt, eller vad de nu hette, sa Tsuki med darrande röst.
-Jag är ledsen, men du har inte tur idag, svarade Tamaji som hade kommit fram till ett stycke öppen mark, med ett femtiotal män i svarta klädnader.
-Houoha! jag har äntligen kommit på det, sade en gigantisk man som verkade vara deras ledare, nu ska vi väcka den legendariske...! KRASH! SPLASH!
Oljudet kom från Tsukis Misdreavus som tappat vattenhinkarna, för att ett gäng svarta pokemon med blodröda ögon hoppat på henne, männen reagerade omedelbart och tittade sig omkring.
Men Tamaji tänkte snabbt och kastade iväg en av spannarna utmed stigen, de svarta pokemon följde efter den.
-Houoha! följ efter ljudet! det är nog de dumdristiga snorungarna som en av oss stött på! följ mej, er store ledare! Skrek han och ledde sina män därmot spanen och de svarta pokemon sprang.
-Jovisst, följ den store idioten och hitta den dumdristiga spannen, sade Tamaji med ironi i rösten och ett leende på läpparna.
-Herregud, vad bra det va! sa Tsuki till Tamaji när det var lungt att prata högt igen, vi går fram och ser vad det var de försökte göra.
-Bra ide, sa Tamaji och följde efter Tsuki in mot mitten.
-Wooh, vad vacker! utbrast Tsuki när hon såg stenstatyn av en kvinna, och några pokemon.
-Var försiktig, sade Tamaji när han märkte att Tsuki skulle röra vid statyn.
Men Tsuki lyssnade inte, hon rörde vid statyn och plötsligt fick stenfiguren färg, och Tsukis ögon började skina i blodrött.
-Neej, Tsuki sluta! Skrek Tamaji och sprang fram till henne och drog loss hennes händer från stenkvinnans, som hade tagit tag i dem.
Tsuki föll till marken, men hon var vid medvetande.
-D det där är ingen staty, de har blivit förstenade! utbrast hon skräckslaget och kröp bakåt.
I samma stund kom männen, eller den onda makten, tillbaka.
-Houoha! där är dem! skrek jätten, De får inte bryta förvandlingen!
Tsuki och Tamaji var omringade, men vad männen inte visste hade de släppt ut sina pokemon från deras bollar när de gick, och som tur var hade de inte kallat tillbaka dem.